Provkörning samt första onsdagsrace 2016

Efter sjösättning var det dags att provköra båten. Fick med mig Grannen Niklas och våra stora döttrar. Motorn gick perfekt och båten var tät. Allt bra således.

Meja & Tilda ombord!

Meja & Tilda ombord! Foto: Niklas Beckman

Sen var det första onsdagsrace den 11 maj.

Starten gick 18.15 och då var Micke i köer på E4an… Så vi anslöt till andra varvet. Kom sist. Det var årets första segling, så riggen skulle justeras, seglen monteras mm. Men vi kom ut iaf och nu är båten redo!

2016 års besättning!

2016 års besättning!

 

Sjösättning våren 2016

Då var äntligen brädhögen i sjön igen!

Efter att ha tappat lusten lite grand till träbåtar och inte ens tittat till henne sedan oktober var det åter dags att förbereda henne för sjösättning.

Årets arbete var ovanligt lite. Bottenmålning, Danboline i kölsvin och än en gång försöka hitta den där lilla läckan runt mastfoten. Passerar snart Einstein i antal teorier kring detta….
Vi har ju tidigare skrivit om vårt däckstående ”tält”. Detta är verkligen helt suveränt. Tar några timmar att montera. Man har full möjlighet att arbeta över, under och i hela båten samtidigt som man har ett bra väderskydd för knappa 1000-lappen.

Nedan är en bild på ställningen efter att vi dragit av de dubbla presenningarna. Någon gång kommer vi lägga upp kompletta ritningar på de ”takstolar” vi byggt för detta.

 

Avtäckt.

Avtäckt.

Började iallafall året med att borsta av lös bottenfärg, lägga på spärrskikt över trärena ytor och sedan är det dags att sprutmåla bottenfärgen. Använder här min Fuji Minimate 4 för detta. Tar ca 30 minuter och resultatet är naturligtvis perfekt.  Notera att det räcker med att täcka lackytan, eftersom HVLP inte ryker.

Sprutmålarselfie

Sprutmålarselfie

 

Sen var det det här med läckan. Monterade bort vår nya mastfot i stål för att bättre komma åt. Denna gång karvades säkert 60 år gammal, stenhård kit bort i skarven mellan kölplanka och sambord. Lade i nytt Ettan 0ch målade därefter med Danboline.

Känslan var såklart att nu, äntligen blir det tätt…

 

IMG_0288

Mastfot återmonterad och klsvin målat med Danboline.

Mastfot återmonterad och kölsvin målat med Danboline.

Därefter var det dags att ta båten till sjösättning. Kalle Harrius hjälpte oss med sjösättningen i år. Det gavs även lite tid att stryka ett lager Järnmönja på kölen.

Micke målar järnmönja.

Micke målar järnmönja.

Båten på väg i sjön!

Båten på väg i sjön!

 

Hur var det då med tätheten?

Jo. Läcker som vanligt ett stillsamt sipprande från mastfotsområdet. Vi lade båten på ett grund och lät den fyllas upp för tätning.

Redan 12 timmar senare var båten i stort sett så tät som vi kan förvänta oss. Dvs några liter läcker in per dygn. Det är möjligt att när eken svällt lite, att båten blir mer eller mindre så tät som den kan bli.

mastad, tätad och snart redo för årets seglingsäventyr.

mastad, tätad och snart redo för årets seglingsäventyr.

 

Sannolikt kommer det inte skrivas överdrivet mycket här under sommaren, då båten mest används till onsdagsrace och det brukar vara roligare att skriva om förbättringsarbete på båten, och något sådant är inte direkt planerat för säsongen.

Hälsingar Magnus

 

 

Lite bilder från onsdagsrace 19 augusti

Det har inte blivit mycket skrivet här på sistone. Det har ärligt talat inte seglats så mycket denna sommar heller, men om man skall säga något så har det varit fantastiskt varje gång vi seglat. Riktigt fina vindar och för första gången någonsin har vi denna säsong aldrig varit sist på ett onsdagsrace. Vi håller väl helt enkelt på att lära oss segla riktigt bra….

Igår slutade vi som 5:a av tio båtar och det togs några bilder på vår båt som jag gärna lägger upp här. Det är Klas-Peter Sunesson som var ute och fotade. Fler bilder (på plastbåtar, om nu någon vill se på sånt…:-) från samma segeltävling finns på Domsands Båtsällskaps nya hemsida som jag ansvarar för. den finns på www.domsand.org

//Magnus

7-1

10

12

Styrning av länspump

Eftersom våra länspumpsgivare gärna slutar fungera tänkte jag göra en utan rörliga delar och spånade på att mäta vattennivån med ultraljud. Men efter funderingar runt vattentäthet så kom jag fram till att kapacitiv mätning nog är bättre.

Principen går ut på att två elektriskt ledande plattor som är isolerade från varandra och från vattnet kommer att ha olika kapacitans beroende på hur mycket täckta de är av vatten. Noggrannheten blir på centimeternivå. Om detta låter intressant kan ni fördjupa er i detta examensarbete jag hittade på nätet: Givare för mätning av spolarvätskenivå

När jag väl började designa en prototyp fick den en LCD-display med menysystem och fyra knappar.
Men sen slog det mig att pumpen alltid varvar upp när den har pumpat ur allt vatten och börjar pumpa luft. Detta borde gå att använda (pumpen drar mindre ström när den går ”i tomme”). Min prototyp fick även en krets för att mäta strömmen till pumpen. Den fick också möjlighet att mäta batterispänningen. På så vis kan man ackumulera hur mycket effekt som har tagits ur batteriet i form av Wh (Watt-timmar) eller om man så vill uttryckt i Ah (Ampere-timmar). Här började jag fundera på att även ha möjlighet att mäta ström IN till batteriet från en solcell, men så långt kom inte prototypen. I nästa version kanske.

Tanken är att man ska kunna köra länspumpen helt utan givare om man vill.

Man kan valfritt ställa att pumpen ska börja pumpa på följande kriterier:

  1. Vattennivån överstiger en given nivå. (valbar, kan ställas upp vid svällning) (Via kapacitiv givare)
  2. Ett tidsintervall, här behövs ingen givare alls om man inte vill.
  3. Vanlig switch, men avstängning kan fortfarande gå på något av nedanstående kriterier.
  4. (Man kan själv starta en tömning via menyn)

Man kan ställa att pumpen ska sluta pumpa på följande kriterier:

  1. Vattennivån understiger en given nivå (via kapacitiv givare)
  2. Att pumpen går torr (upptäcks via strömförbrukningen). Ingen givare behövs.

Provkörde startalternativ 4 med stopalternativ 2 idag och det fungerade perfekt som ni kan se här:

MVH: Mikael

kölplankor, resning och annat som kan läcka efter 60 år…

Så var det då äntligen dags att börja vårrusta båten igen, efter en lång vinter.

Först några ord om vårt nya båttält. Det har fungerat ypperligt. Bra arbetshöjd, bra skydd och ingen snö som ligger kvar på tältet eller andra bekymmer. Helt klart rätt tänkt från början då vi ”ritade” det.

Årets vårrustning är ganska försiktig. Det finns inte så himla mycket att göra. Men några saker finns det ju alltid med en träbåt.

Det första som håller på att åtgärdas är det där lilla sipprandet från regionen under mastfoten. Där är det ganska många fogar som möts och det är ju inte orimligt att tro att det mellan årsringar och skarvar kommer in lite vatten. På bilden nedan från en skrotad folkbåt framgår hur många fogar det är runt kölplankan / förstäven.

fogarna i resningen på en folkbåt

fogarna i resningen på en folkbåt under mastfoten.

Efter att ha undersökt vår båt lite i denna region så har vi hittat lite murket trä bakom sambordet, där det troligtvis kommer in vatten i små mängder. Vi har nu skrapat ur murket trä, injicerat epoxi och även fyllt med epoxi uppblandat med glasballonger. Så nu bör det vara tätt där framöver.

En annan tanke är att det kan vara glest mellan årsringarna och att vattnet kommer in den vägen. På bilden nedan syns en bit av vår kölplanka (sista biten av akterstäven). Här syns tydligt att årsringarna har gått isär och att vattnet därmed kan vandra in den vägen. Denna bit är bytt mot ny ek sedan 10 år.

En tanke är att man skulle kunna borra ovanifrån ned i kölplankan till mitten ungefär och injicera epoxi som då skulle fylla ut hålrummen mellan årsringarna. Om man enbart gör detta i mitten av kölplankan så har eken utrymme åt sidorna att expandera då den sväller när den kommer i vattnet. Det är säkert ett rimligt alternativ till att byta kölpanka om man vill ge båten ytterligare 5-10 år innan ett sådant stort arbete.

en bit av vår akterstäv. Numera bytt....

en bit av vår akterstäv. Numera bytt….

 

Det vi nu har gjort är att vi injicerat epoxi på detta sätt enbart i förstävens planka som ligger ovanpå kölplankan inne i båten, för att på så sätt fylla upp skarven mellan förstäv och kölplanka (se första bilden, där det är svart / ruttet under mastfoten. Vi får se om detta stoppar läckaget. Annars så får man väl byta kölplankan. Fast det blir inte denna vår.

//Magnus

Nytt båttält till vår folkbåt!

Vi presenterar nu stolt vårt nya däckstående tält! En riktig innovation för träbåtsentusiasten!

Vi har i flera år haft ett fullstort tält som vi kört in båten i när hösten kommer. Detta har funkat väldigt bra, men det har också sina nackdelar. Den största nackdelen är att det tar nästan 2 dagar att sätta upp tältet och att det fyller hela båtvagnen med rätt stora delar, vilket gör att även sommarförvaringen tar stor plats. Att tältet också har varit ett stort vindfång har vi också märkt av, då det ibland ”vandrat iväg” några decimeter, liksom att presenningar på tältet med jämna mellanrum gått sönder mm. Så, stort och praktiskt vid vårens arbeten, men jobbigt att riva varje vår (särskilt när tältet är fyra meter högt och man sjösatt båten och glömt ta ned lamporna i taket!) och än jobbigare att sätta upp på hösten. Totalt har vi varje år lagt ca 3 hela dagar på tältet. Det är nog nästan mer tid än vad vi hinner segla per säsong.

 

Efter att ha tänkt en hel del kring hur vi skulle kunna lösa detta har vi nu gjort ett däckstående semi-tält. Det som var viktigt när vi utvecklade detta var:

  • Enkelt att sätta upp och ta ned
  • Ta liten plats när det sommarförvaras
  • Ha i det närmsta full ståhöjd invändigt, speciellt i sittbrunn, där mycket arbete läggs varje vinter
  • Vara vindstabilt
  • ha ordentligt med luft runtom, så att vinden kommer åt att torka ut båten ordentligt
  • Vår standardpresenning på 6*10 meter skulle räcka för att ge båten skydd
  • Enkelt att komma i och ur tältet / båten
  • Inte vara alltför dyrt. Ca 1500 kr totalt

De däckställningar som vi tittat på har ofta varit bra, men för en träbåt så vill man ha lite mer luft längs sidorna för att ventilera ut båten. Ofta har de också varit baserade på att masten skall vara ”ryggås” vilket inte är så lämpligt med en trämast, som kan deformeras och utsättas för sneda belastningar då.

En annan nackdel är att presenningen ofta ligger helt an mot skrovsidan på båten, vilket verkligen inte är praktiskt när man skall slipa och lacka sina fribord på våren.

Med bakgrund av våra krav och de lösningar som finns att tillgå bestämde vi oss för att bygga fyra egna takstolar som ställs på däcket och sammanbinds med råspont för att vara stabila. Takstolarna skulle gå utanför båten med ca 30-40 cm per sida och höjden invändigt skulle ge utrymme till att montera lampor och enkelhet i att röra sig på däcket och i ståhöjd i sittbrunnen. Samtidigt fick inte höjden bli så hög att vår standardpresenning inte skulle räcka. Det är viktigt att presenningen skyddar fribord från sol och regn under vintern också.

Nedan kommer lite bilder på färdiga resultatet.

Så här ser ställningen ut framifrån.

Så här ser ställningen ut framifrån. De fyra takstolarna är sammanbundna med råspont, även längst ned, i höjd med relingslisten, för att säkerställa att presenningen inte kommer imot friborden. Takstolarna går även utanför båten med ca 40 cm per sida vilket säkerställer god ventilation.

 

Invändigt ser det ut så här! Full ståhöjd i sittbrunnen och enkelt att röra sig runt båten på däcket. Enda nackdelen är att det inte är möjligt att lacka själva däcket riktigt bra med tältet uppe.

Invändigt ser det ut så här! Full ståhöjd i sittbrunnen och enkelt att röra sig runt båten på däcket. Enda nackdelen är att det inte är möjligt att lacka själva däcket riktigt bra med tältet uppe.

Så här ser det ut på sidan. Notera att under varje takstol har vi skruvat fast en tvärbräda med vinkeljärn så att stolen står stabilt. Vidare syns luftspalten tydligt. Den tvära brädan allra längst till vänster i bild är för att ge en plats åt stegen och möjlighet att klättra in i båten.

Så här ser det ut på sidan. Notera att under varje takstol har vi skruvat fast en tvärbräda med vinkeljärn så att stolen står stabilt. Vidare syns luftspalten tydligt. Den tvära brädan allra längst till vänster i bild är för att ge en plats åt stegen och möjlighet att klättra in i båten.

Så här ser tältet ut från utsidan.

 

Materialet vi beräknade skulle gå ut köptes in på Byggmax. Det visade sig att vi köpt två reglar (45*70) för mycket men annars så gick det mesta åt. Bärläkten tror jag dock inte användes mer än som lite extramaterial. Vi har skruvat fast och måttsågat råsponten. Här gäller det att vara lite smart när man sätter takstolarna på plats första gången, så att de står så att man når med hela längden på råsponten. Råsponten var nog 5,4m per bräda och reglarna var nog 4,5m styck.

 

Detta är materialet som vi köpte. Allt utom ca 6 meter regel gick åt.

Detta är materialet som vi köpte. Allt utom ca 6 meter regel gick åt.

 

Här är lite bilder från själva byggandet av de fyra takstolarna.

Finnessen med dessa takstolar, som ser lite lustiga ut, är att alla har samma höjd för nocken. De varierar med båtens bredd, men alltid så att det finns en luftspalt om ca 40 cm på varje sida.

 

här bygger vi klart en takstol. Det var praktiskt att jobba på en OSB skiva, då vi med den kunde lägga takstolarna kant i kan och beräkna höjden mm.

här bygger vi klart en takstol. Det var praktiskt att jobba på en OSB skiva, då vi med den kunde lägga takstolarna kant i kan och beräkna höjden mm.

 

Första takstolen. Denna visade sig vara ca 5-10 cm för hög, så inför nästa säsong skall vi korta avståndet mellan tvärbalken i nederkant och toppen med ca 5 cm.

Första takstolen.  Placering längst föröver, ca en halvmeter från fören.Denna visade sig vara ca 5-10 cm för hög, så inför nästa säsong skall vi korta avståndet mellan tvärbalken i nederkant och toppen med ca 5 cm.

 

Andra takstolen. Denna står precis framför ruffen.

Andra takstolen. Denna står precis framför ruffen.

Tredje takstolen. Denna står i kant med ruffskottet mot sittbrunnen (kort ruff). Notera att den inte har en tävbalk, utan står på skarndäck.

Tredje takstolen. Denna står i kant med ruffskottet mot sittbrunnen (kort ruff). Notera att den inte har en tärvbalk, utan står på skarndäck.

 

Fjärde takstolen. Denna står ca 50 cm fråna aktern på akterdäck.

Fjärde takstolen. Denna står ca 50 cm fråna aktern på akterdäck.

 

Några knepiga byggdetaljer:

Varje vinkel är 22,5 grader. Sådana vinkeljärn finns ej att köpa, så vi köpte 90 graders och bankade ut dem med en slägga. Dessa sitter på insidan av stolen. Virket är också skruvat ihop med långa skruvar.

Varje vinkel är 22,5 grader. Sådana vinkeljärn finns ej att köpa, så vi köpte 90 graders och bankade ut dem med en slägga. Dessa sitter på insidan av stolen. Virket är också skruvat ihop med långa skruvar. Notera även att vi rundslipat hörnen utvändigt, så att det inte skall skavas hål på presenningen.

övre delen av tredje takstolen. Takstolen ligger så att högerkanten i bilden är toppen.

Övre delen av tredje takstolen. Takstolen ligger så att högerkanten i bilden är toppen.

 

Tredje takstolens nederkant, som vilar på skarndäck. Här syns tydligt hur sidan på takstolen går nedanför relingslisten för att hålla ut presenningen Denna kapades sedan av till att vara ca 20 cm.

Tredje takstolens nederkant, som vilar på skarndäck. Här syns tydligt hur sidan på takstolen går nedanför relingslisten för att hålla ut presenningen.

 

Några andra viktiga aspekter:

Vi har slipat alla yttre hörn på takstolarna. Lagt två råspont som nock, en på var sida. Över dessa har vi sedan lagt uppskurna billiga liggunderlag från Jula, liksom att vi tagit bitar av liggunderlag och häftat fast på alla hörn runt om för att inte det skall skavas hål på presenningen. Vi har faktiskt en lika stor presenning under den vita också, för att vara på säkra sidan. Det är därför som insidan på de första bilderna av tältet är blå…. Presenningen är sedan surrad i märlorna runt om nedåt mot båtvagnen.

Det som vi inte riktigt blev nöjda med är att den första takstolen blev lite för hög, (på grund av att däcket går upp i fören) vilket gjorde att presenningen precis räcker i framkant av fören. Sänker man höjden något kommer man lättare kunna svepa om presenningen runt fören. I aktern räcker det precis med presenningen. Detta styrs lite av var man sätter akterska takstolen.

Vi har en höjd på 130 cm idag mellan underkant på tvärbalk och toppen på utsidan av takstolen. Sedan har vi på däcket lagt 45*70 regelbitar längsmed relingen och skruvat fast i tävbalken, så att varje takstol står av sig själv. Oerhört stabilt!

Vi kommer att återkomma med en exakt ritning på varje takstol för den som vill bygga sig en egen ställning till sin folkbåt. Vi har räknat en hel del för att få samma höjd på nocken och på båtens olika bredd, så här finns tid att spara om vi kan hjälpa er med en färdig ritning. Men det är lite jobb med att fixa den, så det kan dröja något. I bästa fall blir det en PDF fil med alla stolar uppritade.

 

Magnus & Micke

Mer om mastfot

I våras gjorde vi om mastfoten på vår båt i syfte att förstärka upp konstruktionen, som blivit gisten med åren och för att förhoppningsvis få stopp på det lilla lila läckage som vi har någonstans kring mastfoten som gör att vi får in smutsigt moss-vatten från hamnen där vi har båten.

Vi kan konstatera att båten numera, med den nya konstruktionen inte längre tar in vatten vid hård kryss eller liknande och det hela känns väldigt stabilt och bra. En annan fördel är att vi nu har höjt masten någon cm vilket gör att all vajer på riggen sitter bättre. förut var alla vant skruvade i botten, nu finns det lite att spänna åt.

Detta gör också att riggen är hårdare spänd än tidigare och detta utan att båten läcker mer när man spänner upp den.

Så åtgärden får sägas ha varit mycket bra. Men tyvärr sipprar det fortfarande in någon halvliter vatten per dygn när båten ligger i hamn.  Vi tror nu att det är så att vattnet tar sig igenom några isärspruckna årsringar i kölplankan vid mastfoten och hur man skall kunna laga det har jag ingen aning om.

En tanke är att borra små fina hål och hälla i epoxi i området där vi misstänker läckage. Men då vet man ju inte vad som händer vid påfrestning, om epoxin spricker och det därmed läcker in mer? För trät sväller ju och minskar läckaget efter några veckor i vattnet och vad kommer isåfall hända om man fixerat allt med epoxi? Spricker epoxin när trät sväller eller sväller det inte alls och vi får mer läckage?

Har ni några idéer om detta så hör gärna av Er! lämna kommentar nedan!

Här ser vi den nya mastfoten och den extra bottenstocken som är monterad precis under där mastfoten står. Numera är allt målat grått med Danboline.

Här ser vi den nya mastfoten  provmonterad och den extra bottenstocken som är monterad precis under där mastfoten står. Numera är allt målat grått med Danboline och den extra bottenstocken är dessutom väl inkittad mot skrovet, med järnmönja på alla rötutsatta delar och skruvad från utsidan.