Mastning…

Så, ännu en kväll med båten. Det börjar bli en hel del kvällar nu. Ikväll fick vi hjälp av Markus med mastningen. Vi började med att köra bort vår båt till mastningskranen. Det i sig är väl inte så mycket att berätta, men det som imponerade på oss är att vår båt nu är så ”torr” att 12 v pumpen själv klarar av att pumpa båten. visserligen med mycket korta uppehåll mellan pumpningarna, men ändå 10sek pump, 11sek av osv.

Magnus och Markus reder ut vad all wire går till...

Det var mycket att tänka på och det blev lite fel då och då, men till sist kom masten upp i kranen och vi monterade den på plats. Då upptäcker vi att det block som vi använt till spinnakern skulle vara till ”mastböjningen” akteröver. Det blir till att köpa ett nytt, för vi orkade inte ta ned masten och börja om igen.

Då upptäcker vi nästa miss. En klassisk miss, som Magnus repeterat minst 20 gånger de senaste dagarna för att inte glömma…. Windex… inte glömma…. Windex inte glömma…..

Det var bara att klättra upp i mastkranen.

Båten uppifrån mastkranen. Micke tittar upp...

Det var också en upplevelse. Vilken utsikt, men man skall inte titta ned.  Efter lite pulande var Windex på plats i masttoppen och Magnus kunde klättra ned.

Windex monterad i masttoppen.

Väl nere igen så guppade båten till, och Windex slog i mastkranen och blev alldeles skev. -NEJ!!! Bara att klättra upp igen och rätta till.  Till slut, när det börjat skymma så var båten mastad och klar. Tonåringarna i byn hade passat på att starta en stor brasa på stranden under tiden. Självklart sladdade de tuffa killarna runt med sina mopeder. Sånna var minsann inte vi när vi var 15 år. Då läste vi dikter för varandra… eller inte….

Mastad och klar för säsongen

Förhoppningsvis kanske det blir en premiärsegling under helgen, om båten tätat till så mycket att vi vågar ge oss ut. Fast man kan ju alltid ta med fler batterier, så pumpen kan hålla på ett tag…..

God Natt! Magnus & Micke

Sjösättning

Så var det då äntligen dags för Rödnäbba att få känna på Vätterns vatten. Förra sommaren stod båten på land i väntan på en båtplats och senast den var i sjön var det Vänern, utanför Kanikenäset i Karlstad som båten hade en båtplats.

Sjösättningen var planerad till kl 18.00 annandag påsk.  I god tid innan hade vi tagit ned båten till hamnen och strax innan kl. 18.00 var traversen vår.  Bosse från klubben skötte kranen. Han är själv träbåtsägare och har rutin på det här!

Sling läggs om båten...

Det var många som vill hjälpa till, bland annat Marcus och Jonas som även de är rutinerade. Sedan kom det lite fruar och barn också och ville titta. Vem vill inte se en träbåt sjunka???

Rödnäbba lämnar båtvagnen för första gången sedan 2009...

Det var inga problem med själva lyftet. Allt gick väl och plötsligt var båten i vattnet!

Båten hänger i traversen..

Det dröjde dock inte många minuter i vattnet förrän Niagara och Victoriafallen fick konkurrens. Vattnet forsade in mellan istort sett varje bord i skrovet och små fontäner förgyllde läget ytterligare från torrsprickorna.

Efter 3 minuter var kölsvinet fyllt...

Micke bestämde sig för att börja koppla med pumparna och lyckades få igång vår kraftigtaste pump, en Al-Ko Drain 11001 som skulle klara 12000 liter i timman.  Plötsligt hördes ett skrik! Hjälp vad kallt det är! Slangen satt inte fast utan började studsa omkring och spolade det första marvattnet över Micke, som blev mäkta överraskad. Barnen vid kajkanten tyckte det var roligt och ville att han skulle göra mer!!!

Kvällen avslutades med att båten fick hänga kvar i traversen.

Kl 07.26 morgonen därpå ringar båtklubben och meddelar att man nu räddat vår båt från undergång. Ett av slingen hade glidit fram och gjorde att båten tippat framåt ned till däcket i vattnet. Dock hade hamnkaptenen lyft upp sling och startat alla pumpar och fixat till det hela.

På kvällen var det dags för andra båtar att sjösättas. Vi flyttade då på Rödnäbba  en liten bit 0ch kunde hålla henne flytande med hjälp av 2 pumpar på närmare 23 000 l / timma. Därefter fick hon hänga ytterligare en natt i slinget.

Tidigt på onsdagmorgon togs hon ur slinget och lades vid bryggkanten med pumpar. Nu räckte det med 1 pump som gick ca 30 sek med 1 minuts uppehåll. Senare samma dag på kvällen räckte det med 10 sek och mer än en minuts uppehåll.

Båten vid kajkanten med pumparna inkopplade... I bakgrunden ses traverskranen med slinget fortfarande hängades i vattnet, efter att Rödnäbba elegant glidit ur dem...

Onsdag kväll blev premiärturen i båten. Då monterade vi vår fina, ganska så nya Tohatsu 5hk 2 taktare och lade ut från kajen och körde bort till vår bryggplats. Resan gick bra, tyckte Micke som påstod att 12 volt pumpen skulle klara att hålla efter vattnet. Det trodde inte magnus på, som körde handpumpen under hela resan och glömde bort att njuta av denna, första resa i vår nya båt.

Nu ligger båten vid sin plats med stora länspumpen inkopplad och det är några minuter mellan varje pumpning. nu.

Det betyder att det har tagit ca 3 dygn för båten att bli så tät att 12 V pumpen skulle klara jobbet själv. Detta efter en lång tid på land. Ganska imponerande faktiskt, eftersom vi inte hann med att lägga i blöta mattor i skrovet innan sjösättning. Nu dröjer det nog några dagar innan hon är så tät att vi kan masta på. Det blir förhoppningsvis till helgen, som ju är Valborg!   // Magnus

Båten vid sin bryggplats...

Transport ned till Domsand

Här kommer lite bilder från när vi tog ur båten från tältet och transporterade ned den till Domsands hamn för sjösättning. Vi lånade grannen Jonas Volvo BM Boxer 350 traktor och Markus K, med SK55 Aida körde vant båt -transporten ned till hamnen.

Båten tas ur sitt tält...

Båten rullar ned för backen...

En liten video på transporten. Vi stannade och lastade på masten, som förvarats på rännet i Jonas ladugård.

Framme i Domsand. Uppställd i väntan på att Bosse skall komma och köra traversen…

Nästa inlägg kommer förståss att handla om sjösättnigen och hur mycket vatten som läckte in…..

Uppställd i vantan på sjösättning

Lackning av däcket

Eftersom däcket var ganska smutsigt och hade vissa påmålningar med en färg som inte var helt identiskt bestämde vi oss för att måla däcket på nytt. Vi tvättade av det med aceton och rollade med mohair rulle. Färgen var Bojens färg 1263, en vit båtlack med mycket nafta i!

Micke rollar däcket....

Färgen flöt ut väldigt fint och det var många flugor och andra insekter som gärna ville provlanda i den fina ytan.

Rufftaket målat första strykningen... (Magnus i bakgrunden)

Dagen därpå (påskafton) fick Micke äran att lägga ett andra lager av färgen. Resultatet blev mycket bra!

Däcket efter andra strykningen

Däcket efter andra strykningen.

Därefter väntades avmaskering och montering av relingslist och andra beslag. Ett jobb vi gjorde under annandag påsk, från tidig morgon fram till lunch…… Därefter transport ned till Domsand för sjösättning.

Silva 220/225

Silva logg med trasig display (än så länge...)

Fick med mig Silva-loggen hem och monterade nyfiken isär den. Den visade sig innehålla en 8-bitars microprocessor: M3870MCB1. Det enda Internet visste om den var just att det var en 8-bitars microprocessor med 64 bytes RAM och 2kB ROM.  En ganska klen sak med dagens mått mätt.

Kretskort Silva 220/225

Kretskort Silva 220/225

Som ni kan se har LCD:n knäckts och läckt. När jag spänningssatte den så tänder den dock upp displayen och visar siffror. Efter ganska noggranna efterforskningar visade det sig omöjligt(?) att få tag i en exakt likadan LCD-display. Det kändes lite motigt, så jag struntade i det för ögonblicket och kopplade in givaren (paddelhjulet) och mätte på sladdarna från den istället.

Signal från givaren

Det visade sig att grön var +5V till givaren, brun var jord till givaren och vit var data tillbaka. Givaren innehåller en Hall-sensor och lite elektronik. Två av paddelbladen innehåller varsin magnet. Det ena sätter utgången hög, den andra låg. Följaktligen kommer givaren att producera en puls per varv.

Det enklaste och billigaste verkar vara att designa ett nytt moderkort med en modernare microprocessor som man ansluter den befintliga givaren till.

Med en sådan lösning skulle man kunna implementera en del nya finesser som inte fanns tidigare. Enda begränsningen är att det bara finns en knapp, men begränsningar är till för att övervinnas! Trådlös anslutning? Fjärrkontroll? Uppdatering följer, kan nog dröja till hösten dock.

Vad gäller vågen som Magnus tappade så var det bara en lödning som släppt, så den fungerar fint igen efter lagning.

För övrigt så fick en rejäl rengöring med skruvmejsel, tops, aceton och stålull själva paddelhjulet och huset rent och fint så nu snurrar impellern lätt. //Mikael

Nattarbete…

Nu har vi verkligen kommit igång med båten. Igår kväll, efter introduktionsmötet vid Domsands Båtsällskap satte vi igång. Hela båten maskerades upp ordentligt inför allt lackarbete som skall göras de närmsta dagarna.

Flitens lampa lyser i natten...

Båtens fribord skyddades mycket effektivt med Maskeringsfolie från Biltema med en effektiv tejpkant. Billigt och suveränt konstaterade vi. Därefter maskerades ruffen inför stundande däcksmålning.

Skrovet har nu även fått ett första lager Hempel Underwater Primer sprutmålat. Det gick ganska bra. Färgen innehöll löjligt mycket lösningsmedel, så trots att viskositeten på färgen var alldeles för hög (> 60 sek) och sprutan spottade lite grand med apelsinskalseffekt så flöt det ut och dunstade riktigt fint.

Micke maskerar ruffen...

Magnus maskerar rufftaket...

Sedan demonterade vi vår Silva 225 logg som verkade ha en hel del problem. Den funkade inte alls faktiskt. Det fina är att Micke är elektroingenjör med en fantastisk förmåga att laga och löda i gamla prylar, så vi tänkte lägga upp en liten artikel om hur man byter display, ser om givaren funkar (levererar pulser till huvudenheten) och hur man åtgärdar allt som kan tänkas strula för att få gamla Silvaloggar att funka igen. Förutsatt att vi lyckas laga den, vill säga.  Mer om detta framöver.

Silva 225 logg med trasig display (än så länge...)