Mastning i ösregn.

Ikväll var det sedan länge (nåja, sedan 3 dagar tillbaka…) planerat att vi skulle masta på.

Vi kom igång strax efter kl 16.00 och ungefär samtidigt började det regna. Ganska ordentligt. Vi väntade en liten stund, men bestämde oss för att det inte finns något dåligt väder och gick in och satte på oss regnstället.

Man längtar verkligen efter att få gå ut i och pyssla med masten en kväll som denna...

Väl nere vid Domsand så hade regnet ökat och nu åskade det också.

Vi höll på att pyssla med masten och mastkranen och riggen och skoten och vanten och pumpen och tampen och …. och ….. och….. Det tog liksom aldrig slut. Varken regnet eller trasslet eller jobbet. Det var helt enkelt bara att ta en fika.

Årets första ruff-fika. 8 grader var det minsann. och 100% luftfuktighet. Träbåtar tätar bäst då, har vi hört....

Till slut var masten på. I vår båt har vi ett rostfritt fäste där man skall lägga 14 st plywood-klossar akter om masten och två framför. då står masten rakt.

14 klossar akter om och 2 framför masten skall det vara... Och ett mynt under foten!

Efter att allt var klart lade vi till för första gången på vår nya båtplats, nr 171 i Domsand. Jo, just det, man skall ha i tändstiftet i båtmotorn också……..ARRRGH!!!

// Magnus och Micke och 500 liter vatten. Under, över och i…..

Nästan tät!

Förra året hade båten stått på land en säsong och tyvärr torkat isär en del. Då tog det ca 2 veckor att få båten så tät att den kunde pumpas med 12 voltspump. Vi litade dock inte på den och hade en 220 voltspump som backup, vilket var tur, då 12 voltspumpen gick sönder efter några veckor!

Rödnäbbas kölsvin efter ca 6 timmar på andra dygnet.

I år satsade vi på att täta med Ettan där vi visste att det läckte in. Detta gav ett mycket bra resultat. Första timmarna så var det relativt mycket vatten som läckte in. Men redan morgonen därpå, dvs ca 8 timmar hängades i kranen, var båten relativt ”torr”, dvs mycket små mängder vatten som sipprade in. Bilden ovan visar hur mycket vatten som läckt in efter 6 timmar från tom båt.

Båten vilar på tillfällig plats efter 2 nätter i kranen.

 Tog därför beslutet att det räckte med tid hängandes i kranen och flyttade henne till en tillfällig plats. Nu har båten legat så i ca 1 dygn (totalt 3 nätter sedan sjösättning) och det verkar funka utmärkt. Troligen har länspumpen gått på vid något tillfälle, men troligen kommer båten vara relativt torr och tät redan inom någon vecka och därmed kan den läggas på sin ordinarie plats till helgen i samband med påmastningen och därmed även gå över på 12 volts länspumpen.

// magnus

Sjösättning 2012

Äntligen är båten i sjön.
Under helgen har det jobbats intensivt med båten. Under hela lördagen lackades skador med igen med Coelan. 6 lager penslades totalt, med ca 2-4 timmar mellan varje strykning.

Coealan. Dyra droppar, men förvånanssvärt dryga. Barnmatsburken används för att ta över den lilla mängd som behövs för varje strykning. Detta för att inte "åldra" orignialburken mer än nödvändigt. Coelan går tyvärr nästan inte att spara mer än någon vecka om syre kommer i kontakt med det. Då härdar det i burken.

Idag har båten fixats till rejält.
Det började med att vi lade ned ca 3 timmar på att täta båten noga. Vi hade Hempel Proof 10 och Ettan som vi körde med. Vi värmde dem i kokhett vatten för att kunna bearbeta lätt. Trots detta var det väldigt tydligt att Ettan var det bättre tätningsmedlet. Det var helt enkelt lättare att knåda en liten boll varm av Ettan och sedan likt ett tugggummi pressa ut där det skulle tätas. Det fastnade bättre och blev ett snyggare slutresultat än Hempels bitumen, trots att den användes i fogpistol.

Vi hittade läckorna genom att  vattna i båten och se vart det tog sig igenom borden och eventuella springor.

Därefter var det dags för en glasspaus. Sedan röjde vi ur tältet och pumpade däcken på båtkärran (som har däck Made in Western Germany) och plockade ned lysrörsarmaturerna i båttältstaket. Detta glömdes förra året och det var riktigt svårt att få ned dem när man inte hade en båt att stå på.  

Därefter var det dags att fixa med traktorn. -Ta av snökedjorna, tanka och sätta i nytt batteri och justera in bromsarna. Sedan togs masten ned från loftet.

Därefter passade jag på att lägga bottenfärg med min underbara Fuji Mini-Mite 4 HVLP spruta. Behövde inte maskera alls. Mjukt och fint och utan färgdimma sprutade jag hela båten på ca 20 min. Kölen är i år järnmönjad. Den färgen hade dock inte torkat, så frågan är väl om den sitter kvar när vi tar upp båten…

Därefter var det äntligen dags att köra nedför backen och lasta masten. När vi stod och lastade kom Bosse förbi. Han är ”vår” kranförare i Domsand och skulle hjälpa till med sjösättningen.

Masten är lastad och vi är på väg ned till Domsand för sjösättning.

Väl nere i Domsand gick det fort. Uppskattingsvis ca 15 min från att vi kom in på området tills båten var i vattnet.

Hur gick det då med tätningen???? Jo faktum är att båten läckte förvånansvärt lite. Det var några bord där det kom lite grand. Säg ca 3 liter i minuten eller så. Helt OK tycket vi, som sänkte båten på 3 min förra året.

I år var båten avservärt tätare än förra gången. Några ynkliga liter per minut sipprade in. Tack Ettan!

Så, i natt och eventuellt ytterligare någon natt skall nu Rödnäbba hänga i kranen och svälla. Sedan blir det att inta vår nya båtplats i några dagar och så blir det påmastning till helgen.

Rödnäbba hänger i kranen och sväller...

Kölsvinsmålning, mastmålning och durkmålning….

Mycket målande och lackande blir det!

Ikväll har masten fått sin andra strykning av lack. Nu känns den redo för 2012! Vi kör med Bojens båtlack i år. Får se hur den funkar. Sen har även kölsvinet fått sig en ny omgång Danboline i år igen. Började med att skrapa loss gammal färg och ojämnheter samt pilla loss en massa gammal stel ”sörja” förmodligen härdad linolja. Därefter målades det med Danboline. I år köpte jag den från bootdepot.de för ynka 20 Euro! Det är ca 20-30% billigare i Tyskland med båtfärg generellt, så det lönar sig om man skall ha lite av varje för vårrustningen. Nackdelen var att det nästan tog 2 veckor att få grejerna levererade.

Ett årligt stileben. Denna gång inköpt från Tyskland för en spottstyver...

Egentligen hade jag tänkt lägga järnmönja först på de ställen där trät var bart, men eftersom den har en evighetslång torktid så körde jag med Intertox först (igår) och målade över direkt med Danboline.

Jag lyckades faktiskt själv att blanda till egen järnmönja igår!

-Var inne i en Colorama butik som sålde färger från Kulturhantverkarna. De visste precis vad jag skulle ha och hur jag skulle göra, så jag lämnade butiken lycklig över att äntligen fått prata med någon som visste hur man blandade färg till träbåtar. Jag köpte Nitor Oxidrött Nr 120 och rå linolja samt fick en liten skvätt Sickativ (torkmedel) i en flaska. Köpte även en liter vit linoljefärg med zinkvitt i som rötskydd. Den skall jag någon annan gång måla förpiks ”taket” med.

Så här fint blev kölsvinet efter årets strykning med Danboline! Eftersom vi i år avser att göra seriösa tätningsförsök är förhoppningen att inte behöva måla igen nästa år.

Hur man tillverkar järnmönja finns beskrivet på diverse sidor. Järnmönjan strök jag sedan på baksidan av de durkar som jag håller på att nytillverka inför årets säsong. De kommer bli fina…. Om de nu bara hinner torka innan säsongen är över.

Så här såg durkarna ut efter att jag penslat dem första strykningen med brun lasyr. Men denna bild är flera veckor gammal och sedan dess har de fått mahognybets, 6 lager klarklack och slipats och putsats på... Det färdiga resultatet väntar dock på sig ytterligare någon vecka.

GPS / Log

Jobbar så sakteliga på med vår log. Ibland får små roliga elektronikprojekt slinka emellan för att hålla ångan uppe. Ett sådant projekt var en enkel timer/tidtagare som man kunde nolla, avsedd att sitta på termosbryggaren på jobbet. Syftet var att kunna se hur gammalt kaffet är utan att behöva smaka på den potentiellt otäcka sörjan. Eftersom jag designade och layoutade kretsen slängde jag in ett IR-öga för fjärrkontroll och en TTL-serie-port.

Just serieporten visade sig ha vara en bra grej att CAD:a in när jag ett tag senare tog mig i kragen och gjorde ett litet kretskort till min GPS-modul. D.v.s. den frimärksstora kretsen närmast kontakterna på kortet uppe till vänster. De två kretskorten var mycket lämpliga att koppla ihop om man ändrade mjukvaran i kaffetimerkortet.

Knopmätarprototyp

Knopmätarprototyp

Läste på om NMEA-formatet och parse:ar fram hastighet och riktning. Så resultatet blev en liten prototyp-knopmätare som visar hastigheten i knop och om man håller in en knapp, riktningen i grader.

Cad:ar vidare på vår riktiga Log som ska ha en riktig pixeldisplay och en massa bra funktioner för tävlingssegling.

Finns det något intresse för ett utbyteskort till Silva 220/225? Man tar ur befintligt innanmäte och sätter i ett nytt kort och får därmed GPS-hastighet istället, med möjlighet för lite mer finesser än ordinarie kort har. Dock en smula begränsat eftersom den bara har en knapp.

// Micke

Lackning av mast

Kvällen har använts till att slipa och lacka masten. Jag och Micke hade egentligen planerat sjösättning, men med mycket på jobbet under mars månad så har det inte blivit några kvällar över till båten på ett tag.

Durkarna väntar fortfarande på några lager lack liksom sittbrunnen. Båten skall gås över med bitumen och ettan för att bli tät, kölsvinet skall målas med Danboline. Sedan skall även skrovet och överbyggnaden ses över för eventuella skador i Coelan-skiktet. Vi har fått hem den miniburk á 375 ml som jag köpte på tyska bootdepot.

Micke begrundar den inte alltför fina masten som åtminstone blänker av nymålad klarlack! Bilden är som vanligt tagen i "mastförrådet", som är loften på Jonas stall /ladugård. Den knivskarpe betraktaren noterar vår reservmast (längst till vänster i taket, och Mälar 30 La Vies mast till höger. La Vie är förövrigt såld och hette egentligen Katja. Men den historien är så omfattande så den kräver sin egen blogg.

Hursomhelst. Ikväll satte vi fart och slipade av ett lager lack, epoxylimmade några flisor ur likrännan och strök första lagret klarlack. Vi tittade flera gånger på vår reservmast, som är i tippskick och funderade på om vi skulle lägga Coelan på den och flytta  över riggen och därmed minska ned den årliga vårrustningen med ett moment, men faktum är att vad skulle vi göra då, som inte även en plastbåtsägare skulle behöva göra? Jag menar, måla botten skulle vara den enda nödvändiga arbetsuppgiften på våren då!

I veckan är det tänkt att vi skall fortsätta med arbetet och så blir det förhoppningsvis sjösättning till helgen. Mer om detta framöver.

Micke har förövrigt lovat ett inlägg inom kort om hur arbetet med vår nya logg har gått i vinter.  // Magnus