Nytt båttält till vår folkbåt!

Vi presenterar nu stolt vårt nya däckstående tält! En riktig innovation för träbåtsentusiasten!

Vi har i flera år haft ett fullstort tält som vi kört in båten i när hösten kommer. Detta har funkat väldigt bra, men det har också sina nackdelar. Den största nackdelen är att det tar nästan 2 dagar att sätta upp tältet och att det fyller hela båtvagnen med rätt stora delar, vilket gör att även sommarförvaringen tar stor plats. Att tältet också har varit ett stort vindfång har vi också märkt av, då det ibland ”vandrat iväg” några decimeter, liksom att presenningar på tältet med jämna mellanrum gått sönder mm. Så, stort och praktiskt vid vårens arbeten, men jobbigt att riva varje vår (särskilt när tältet är fyra meter högt och man sjösatt båten och glömt ta ned lamporna i taket!) och än jobbigare att sätta upp på hösten. Totalt har vi varje år lagt ca 3 hela dagar på tältet. Det är nog nästan mer tid än vad vi hinner segla per säsong.

 

Efter att ha tänkt en hel del kring hur vi skulle kunna lösa detta har vi nu gjort ett däckstående semi-tält. Det som var viktigt när vi utvecklade detta var:

  • Enkelt att sätta upp och ta ned
  • Ta liten plats när det sommarförvaras
  • Ha i det närmsta full ståhöjd invändigt, speciellt i sittbrunn, där mycket arbete läggs varje vinter
  • Vara vindstabilt
  • ha ordentligt med luft runtom, så att vinden kommer åt att torka ut båten ordentligt
  • Vår standardpresenning på 6*10 meter skulle räcka för att ge båten skydd
  • Enkelt att komma i och ur tältet / båten
  • Inte vara alltför dyrt. Ca 1500 kr totalt

De däckställningar som vi tittat på har ofta varit bra, men för en träbåt så vill man ha lite mer luft längs sidorna för att ventilera ut båten. Ofta har de också varit baserade på att masten skall vara ”ryggås” vilket inte är så lämpligt med en trämast, som kan deformeras och utsättas för sneda belastningar då.

En annan nackdel är att presenningen ofta ligger helt an mot skrovsidan på båten, vilket verkligen inte är praktiskt när man skall slipa och lacka sina fribord på våren.

Med bakgrund av våra krav och de lösningar som finns att tillgå bestämde vi oss för att bygga fyra egna takstolar som ställs på däcket och sammanbinds med råspont för att vara stabila. Takstolarna skulle gå utanför båten med ca 30-40 cm per sida och höjden invändigt skulle ge utrymme till att montera lampor och enkelhet i att röra sig på däcket och i ståhöjd i sittbrunnen. Samtidigt fick inte höjden bli så hög att vår standardpresenning inte skulle räcka. Det är viktigt att presenningen skyddar fribord från sol och regn under vintern också.

Nedan kommer lite bilder på färdiga resultatet.

Så här ser ställningen ut framifrån.

Så här ser ställningen ut framifrån. De fyra takstolarna är sammanbundna med råspont, även längst ned, i höjd med relingslisten, för att säkerställa att presenningen inte kommer imot friborden. Takstolarna går även utanför båten med ca 40 cm per sida vilket säkerställer god ventilation.

 

Invändigt ser det ut så här! Full ståhöjd i sittbrunnen och enkelt att röra sig runt båten på däcket. Enda nackdelen är att det inte är möjligt att lacka själva däcket riktigt bra med tältet uppe.

Invändigt ser det ut så här! Full ståhöjd i sittbrunnen och enkelt att röra sig runt båten på däcket. Enda nackdelen är att det inte är möjligt att lacka själva däcket riktigt bra med tältet uppe.

Så här ser det ut på sidan. Notera att under varje takstol har vi skruvat fast en tvärbräda med vinkeljärn så att stolen står stabilt. Vidare syns luftspalten tydligt. Den tvära brädan allra längst till vänster i bild är för att ge en plats åt stegen och möjlighet att klättra in i båten.

Så här ser det ut på sidan. Notera att under varje takstol har vi skruvat fast en tvärbräda med vinkeljärn så att stolen står stabilt. Vidare syns luftspalten tydligt. Den tvära brädan allra längst till vänster i bild är för att ge en plats åt stegen och möjlighet att klättra in i båten.

Så här ser tältet ut från utsidan.

 

Materialet vi beräknade skulle gå ut köptes in på Byggmax. Det visade sig att vi köpt två reglar (45*70) för mycket men annars så gick det mesta åt. Bärläkten tror jag dock inte användes mer än som lite extramaterial. Vi har skruvat fast och måttsågat råsponten. Här gäller det att vara lite smart när man sätter takstolarna på plats första gången, så att de står så att man når med hela längden på råsponten. Råsponten var nog 5,4m per bräda och reglarna var nog 4,5m styck.

 

Detta är materialet som vi köpte. Allt utom ca 6 meter regel gick åt.

Detta är materialet som vi köpte. Allt utom ca 6 meter regel gick åt.

 

Här är lite bilder från själva byggandet av de fyra takstolarna.

Finnessen med dessa takstolar, som ser lite lustiga ut, är att alla har samma höjd för nocken. De varierar med båtens bredd, men alltid så att det finns en luftspalt om ca 40 cm på varje sida.

 

här bygger vi klart en takstol. Det var praktiskt att jobba på en OSB skiva, då vi med den kunde lägga takstolarna kant i kan och beräkna höjden mm.

här bygger vi klart en takstol. Det var praktiskt att jobba på en OSB skiva, då vi med den kunde lägga takstolarna kant i kan och beräkna höjden mm.

 

Första takstolen. Denna visade sig vara ca 5-10 cm för hög, så inför nästa säsong skall vi korta avståndet mellan tvärbalken i nederkant och toppen med ca 5 cm.

Första takstolen.  Placering längst föröver, ca en halvmeter från fören.Denna visade sig vara ca 5-10 cm för hög, så inför nästa säsong skall vi korta avståndet mellan tvärbalken i nederkant och toppen med ca 5 cm.

 

Andra takstolen. Denna står precis framför ruffen.

Andra takstolen. Denna står precis framför ruffen.

Tredje takstolen. Denna står i kant med ruffskottet mot sittbrunnen (kort ruff). Notera att den inte har en tävbalk, utan står på skarndäck.

Tredje takstolen. Denna står i kant med ruffskottet mot sittbrunnen (kort ruff). Notera att den inte har en tärvbalk, utan står på skarndäck.

 

Fjärde takstolen. Denna står ca 50 cm fråna aktern på akterdäck.

Fjärde takstolen. Denna står ca 50 cm fråna aktern på akterdäck.

 

Några knepiga byggdetaljer:

Varje vinkel är 22,5 grader. Sådana vinkeljärn finns ej att köpa, så vi köpte 90 graders och bankade ut dem med en slägga. Dessa sitter på insidan av stolen. Virket är också skruvat ihop med långa skruvar.

Varje vinkel är 22,5 grader. Sådana vinkeljärn finns ej att köpa, så vi köpte 90 graders och bankade ut dem med en slägga. Dessa sitter på insidan av stolen. Virket är också skruvat ihop med långa skruvar. Notera även att vi rundslipat hörnen utvändigt, så att det inte skall skavas hål på presenningen.

övre delen av tredje takstolen. Takstolen ligger så att högerkanten i bilden är toppen.

Övre delen av tredje takstolen. Takstolen ligger så att högerkanten i bilden är toppen.

 

Tredje takstolens nederkant, som vilar på skarndäck. Här syns tydligt hur sidan på takstolen går nedanför relingslisten för att hålla ut presenningen Denna kapades sedan av till att vara ca 20 cm.

Tredje takstolens nederkant, som vilar på skarndäck. Här syns tydligt hur sidan på takstolen går nedanför relingslisten för att hålla ut presenningen.

 

Några andra viktiga aspekter:

Vi har slipat alla yttre hörn på takstolarna. Lagt två råspont som nock, en på var sida. Över dessa har vi sedan lagt uppskurna billiga liggunderlag från Jula, liksom att vi tagit bitar av liggunderlag och häftat fast på alla hörn runt om för att inte det skall skavas hål på presenningen. Vi har faktiskt en lika stor presenning under den vita också, för att vara på säkra sidan. Det är därför som insidan på de första bilderna av tältet är blå…. Presenningen är sedan surrad i märlorna runt om nedåt mot båtvagnen.

Det som vi inte riktigt blev nöjda med är att den första takstolen blev lite för hög, (på grund av att däcket går upp i fören) vilket gjorde att presenningen precis räcker i framkant av fören. Sänker man höjden något kommer man lättare kunna svepa om presenningen runt fören. I aktern räcker det precis med presenningen. Detta styrs lite av var man sätter akterska takstolen.

Vi har en höjd på 130 cm idag mellan underkant på tvärbalk och toppen på utsidan av takstolen. Sedan har vi på däcket lagt 45*70 regelbitar längsmed relingen och skruvat fast i tävbalken, så att varje takstol står av sig själv. Oerhört stabilt!

Vi kommer att återkomma med en exakt ritning på varje takstol för den som vill bygga sig en egen ställning till sin folkbåt. Vi har räknat en hel del för att få samma höjd på nocken och på båtens olika bredd, så här finns tid att spara om vi kan hjälpa er med en färdig ritning. Men det är lite jobb med att fixa den, så det kan dröja något. I bästa fall blir det en PDF fil med alla stolar uppritade.

 

Magnus & Micke

Finsk hyllningsfilm till Folkbåten

Hittade detta fina klipp på folkbåtar från Finland.

Det som gör detta klipp intressant förutom att det är folkbåtar i det, är att det är mycket segling med spinnaker, som är godkänt i Finland enligt klassreglerna, men i stort sett ingen annanstans.

Sail in Finland ligger bakom klippet.

Artikel i Domsandsbladet om träbåtskulturen

I vintras blev jag tillfrågad om jag kunde skriva en artikel till Domsandsbladet, som är vår båtklubbs medlemstidning. Kravet var att skriva en ordentlig artikel, inte bara ”nån liten notis”. Så det blev 6 sidor om mig & Mickes Folkbåt, Jonas Mälar 30 och Markus SK55:a. Artikeln handlar om varför vi har träbåtar, lite om båtarnas historia och hur träbåtsåret ser ut. Artikeln publicerades i Domsandsbladet nr 149 Vintern 2012.

Artikeln bifogar jag nu här som PDF för den som vill läsa mer.

Träbåtskulturen lever i Domsand!

Hälsningar Magnus

Ny lättvinds-genua till folkbåt från Boding!

Äntligen!
Igår kom Oskar Skoting från Boding Segel förbi och lämnade av den nya genua som jag beställt tidigare i våras.
Folkbåt har ju enligt entypsregeln ingen genua, vilket är synd, då båten tyvärr inte har några direkta lättvindsegenskaper.

Ny lättvindsgenua från Boding!

Att köpa ett nytt segel är en ganska stor investering till en båt som kanske för rätt köpare kan inbringa 30-35000 kr inklusive ALL utrustning. Antalet folkbåtar på blocket för ca 20 000 kr är under ett normalår ca 15-20 stycken, så begagnatmarknaden signalerar tydligt att man inte får tillbaka pengarna.
Jag gjorde en omfattande research i våras och var länge inne på att köpa en gennacker, men efter diskussioner med segelloften så kom vi fram till att en Genua 1 egentligen vore bättre.
Så, vad var det då jag beställde?

Genua 1, med cross-cut skärning
Yta: 11,6m2
Duk: Dimension Polyant Dacron 250g/m2
Inkl. Tell-tales + t-t fönster, trimlina i akter- och underlik, kontrastband, hakar för traditionellt förstag, rullsäck.
Övrigt: Fönster ca:20*40cm,
Pris: 7250 kr.

I praktiken är dock seglet något mindre än 11,6 m2. Underliket är 330cm, mot fockens ca 245 cm.

Genuan står fint i den lätta vinden!

Boding hade inte tidigare sytt någon sådan genua, men en medarbetare på loftet i Stockholm tävlade  i folkbåt och man bestämde sig för att rita upp hela båten i sitt segelprogram och med hjälp från den tävlande kollegan designades ett ”optimalt” segel. Skothornet /skotpunkten är något nedflyttad och seglet är något bredare än det förslag som segelprogrammet föreslog innan man ritat upp hela båten och därmed hade möjlighet att simulera hur stor och genua beter sig tillsammans.

Efter att ha testat en kväll med vindar på ca 2-4m/s så kan jag säga att jag är nöjd! Båten snittade runt 3 knop och som bäst gjordes ca 4 knop på kryssen. Den största skillnaden är att jag nu har ett segel som man hela tiden kan optimera trimmningen på. Den skillnaden mot focken är ENORM! Trots att min fock faktiskt har rätt många år kvar innan den är slutseglad.

Linjerna visar tydligt hur buken ser ut och gör det mycket enkelt att optimera trimmet.

Jag har ännu inte monterat någon skotskena för genua utan tänkte köra med block fästa i relingen. Men eftersom det nya seglet så tydligt visar hur man skall trimma det för att vara optimalt så krävs nog mer reglerbara skotpunkter för att man själv skall vara nöjd!

Ett löst block i relingen agerar skotskena för tillfället.

Jonas vid rodret och Markus som genua-expert!

Under segelturen var Markus Källner med. Han försökte illustrera skillnaden mellan nya och gamla segel med att med gamla segel är det som att köra STCC med en gammal amerikanare. Fjädringen är svampig och det spelar ingen större roll om du ändrar lufttrycket i däcken eller optimerar både det ena och det andra. Bilen kommer iallafall ha ungefär samma känsla.  Ett nytt segel motsvarar här en modern bil där man faktiskt får andra egenskaper när man ändrar lufttryck eller byta profil på däcken.

-Precis så här kändes skillnaden.

Med ett gammalt segel spelar det faktiskt inte så himla stor roll om man försöker optimera trimmningen. Skillnaden blir inte särskilt märkbar. Med nytt segel fick man tydliga signaler om hur seglet skulle optimeras och ett märkbart resultat!

Slutsats: Jag är  helt klart nöjd med att jag beställde en genua till båten. Skillnaden är mycket stor mot innan vad gäller möjligheter till optimal trimmning och uppfattningen är att båten hanterade de svagare vindarna klart bättre än vad focken gjorde. Skilladen kan nog sägas vara 0,5-0,8 knop kanske jämfört med focken (som egentligen var lite för tung för att stå bra i svaga vindar).

Montering av Lazy Jacks på folkbåt

Ikväll var det tänkt att vara onsdagssegling, men med 1m/s så blev det tyvärr inställt.

Micke och jag bestämde oss istället för att meka med båten. Vi började med att köra bort till mastkranen för att få ned fockfallet och för att montera Lazy-Jacks.

För den som vill montera egna Lazy Jacks på sin folkbåt  behövs följande: (Alla länkar går till billiga grejor på biltema utom de små blocken) som finns på Benns).

  • 2st 3 meter  långa 4-6mm linor med ett riktigt litet block monterat i ena ändan. (Förslag på block)
  • 4 st byglar, i vilket snören kommer fästas på bommen.
  • 2 st 6-10 meter långa linor.(längd beroende på hur man väljer att slacka på linorna. 6 meter räcker om man inte vill kunna reglera dem mer än det minsta nödvändiga.
  • 1 eller två knapar (och eventuellt ytterligare  några byglar för att kunna leda linorna på ett smart sätt under bommen fram mot masten. (läs mer om detta nedan).
  •  Rostfri skruv för montage.

Linorna med blocken monteras fast i spridaren närmast masten, så att blocken hänger ned . I blocken förs den andra linan in. Denna linas skall därefter fästas på två ställen i bommen, så att ett uppochnedvänt V bildas mot blocket.

100 cm från bommens bakkant monteras en ögla på varje sida lodrätt. I dessa binds linan fast. Den lina som går  på höger sida binds på vänster sida så att  linan hänger under bommen. På samma sätt binds den lina som skall vara på vänster sida fast på höger sida. Detta för att segelkappellet skall kunna sättas fast.

ca 75 cm från bommens framkant (mot masten till monteras de andra två öglorna . Dessa monteras inte helt lodrätt, utan med lite vinkel bakåt (ca 30 grader). Lutningen beror på att linan skall ledas framåt mot knap för att man skall kunna slacka eller spänna linorna, beroende på om bommen ligger ned eller står i klyka). Linan skall alltså inte bindas fast här, utan endast ledas igenom bygeln.  Även här gäller att den lina som är på höger sida skall gå under bommen och löpa genom vänster bygel och vice versa. Överskjutande linaa leds fram mot masten där den lämpligen binds ihop till ”en lina” och sätts fast i en knap längst fram på bommen. Tanken med detta är att man skall kunna slacka de bakre linorna (båda två samtidigt, i ett grepp) för att kunna lägga på ett hamnkapell på bommen och kunna sträcka upp dem ”centralt” vid masten när man har tagit bort hamnkapellet.

Vi köpte ett färdigt kit från Benns, mest för att det skulle bli av. Samma grejer från Biltema hade kostat oss max 200 kr.

Det finns en riktigt bra montageanvisning på deras hemsida, men måtten stämmer dåligt för Folkbåtens höga, smala segel, därav att jag rekommenderat andra mått än de man kan räkna fram. Idén med att dra fram linorna mot masten för en central regleringspunkt och möjlighet att slacka för hamnkapell har vi tyvärr själva kommit på i efterhand. -När det var dags att plocka ihop och lägga på hamnkapellet och vi hade två linor ivägen…. Gör inte den tabben själva, dvs kapa inte linorna innan allt är klart!

En bild från mastkranen när vi monterar de övre linorna för Lazy Jacksen. Det är Simon, men Folkbåt 759 som tittar upp! Han hade hamnvakt denna kväll!

En liten båttur med familjen….

Morgonen började med att jag och dottern tog en cykeltur ned till båten. Sambo och son kom efter med barnvagn. Vädret var utmärkt och vi bestämde oss för att puttra ut en liten sväng med motor och ta en fika till sjös. Fikabordet är dock inte färdigt än, så nu har jag lite press på mig att fixa klart det.

Det här var första båtturen på en månad. Tyvärr satt ju fockfallet fast i mast-toppen, annars fanns det även lite vind att segla i.

Tilda, 3 år, njuter av en båttur på första ”riktiga” sommarlovsdagen!